Har aldrig varit akademiker
heregud. är så trött så jag skelar.
fin jobbdag ute idag, har mestadels stått på en stege och dragit kabel mellan träd.
men natur, oh la la i just love it.
nu ska jag dock ta en powernap och sedan ta itu med tittande.på.disk och faktiskt diska.
tänkte ha en kreativ förmiddag imorgon mendet byts ut på hump på slagt istället, oh well cash.money.flow.komsi.
kega för degen.
.
.
åh min inspirations mapp är så himla fin. jag vill göra det snabbt, jag vill göra det nu.
men först ska kroppen få lite vila.
och i fredags hade jag bästa förmiddagen: klättra med sele i träd. fyfan vad roliiiiigt!
nej. sängen. vila dessa arma fötter.
keep on struggling. it aint over untill it's over.
hela söndagen kändes som en måndag och nu är det måndag och det känns som typ ja..en måndag.
somnade bums om än oroligt och idag har jag och T övningskört för första gången.
jävlar vad nervös jag var. men trots det så gick det väl sådär, det kan ju inte alltid gå vägen.
just nu tyckte jag det mest var läskigt. men med tiden så kommer nog det bli ett körtkort av detta okså.
en dag i sänder. no worries, no doubt, ba kör.
nu har jag iaf praktiserat #cykla med mopp och ska städa lite hjemme och sedan ta en löprunda.
tror dock löprundan kommer först.
kära dagbok. #bekännelser 1.0
shit vad längesedan det var jag bloggade.
känns som hundra år sedan.
är hemma i fjärde våningen och funderar på livet.
är så jävla rådvill. vad vill jag göra, vad ska jag göra, vad borde jag göra och såfort jag känner minsta lilla krav
kommer herr ågren krypande. vilket är rätt så skevt men nog bara att acceptera, eller ja kanske snarare respektera. att ta sin egna tid och läka ut och acceptera sina egna brister, men samtidigt bemöta allt jobbigt. tänker att efter dessa år så borde man ju vara lite härdad men även napalm hjärtat har väll sina gränser.
imorgon är första dagen för utomhus-scen-bygg, shit tiden får så fort.
pt.1:
det känns som om att det var igår jag satt på en bar i köpenhamn och vi inte kunde hålla händerna borta.
och jag tror jag tappat mitt egna hjärta och kastat sönder det i väggen alltför många gånger.
men sen kommer vi smygande, trevande, between the sheets och så ligger man där, naken och svettig..igen.
och såhär naken var så längesedan jag var. även fast det är svårt att tro pga mina sociala kameleont skills så
har jag extremt svårt att släppa folk innpå skinnet, nära. kanske mest för att jag inte känner mig själv helt? eller haha ja inte vill att folk ska se mig, så nära. jag har inga lik i garderoben men jag har en kyrkogård i källarn.
och man river ner muren för den ena och den andra, men det är inget kött bara kärlek, i guess.
jag fattar inte hur vi hamnade här eller var vi ska, imorgon, en vecka, men låt gå.
istället för att bromsa så ska man följa med, typ som i bright eyes texten classic cars:
She'd talk forever about the phases of the moon
Saying, "Everything is a cycle, you've got to let it come to you
And when it does, you will know what to do"
Saying, "Everything is a cycle, you've got to let it come to you
And when it does, you will know what to do"
pt.2
jobbet. ja jesus var i helvette ska man. jag har alltid haft en så klar bild var jag ska.
jag tror jag har den fortfarande. jag tvivlar bara på min egna förmåga.
är aldrig nöjd, försöker , blir förtvilvad och tvivlar.
men det finns där, för det bubblar och måste ut och jag är nog bara lite oförmögen.
även fast jag vet någonstans att jag kan och är grym, det värsta jag vet är tvivlan på sin egna förmåga
men i guess i just hit that wall, eller nått. förändring, nu hannah di.
jag undrar hur man ska få det där självförtroendet alltså.
sen annars är jag fett rådvill vad jag ska ta för väg för att försörja mig.
jag vill så gärna bara ha något stabilt i min tillvaro...
eller ja en stabil ekonomi iaf...
jaja. dricker lite mer the, röker en cigg och försöker komma på vad jag ska göra av kvällen, tänker att jag ska försöka slakta en skjorta.
saknar mitt pochontas on crack hår, försöker slappna av i nacke och axlar som är söndermanglade av massagen igår. känner mig ändå rätt nöjd idag, kul med kid på designverkstan, borde träna lite mage och rygg.
men lyssnar på bright eyes / four winds och njuter av en av världens bästa texter.
nog ska detta lösa ut sig, det tar bara lite tid och lite tålamod.
miljonär utan en spänn
för första gången på kanske 2-3 veckor hr jag kännt mig helt lugn, och fräsh psykiskt och fysiskt.
riktigt bra jobbdag på arenan, mkt fint häng.
och jag är hemma och har slutat och solen skiner.
ska fira med varma mackor och vinegrette, hårinpackning och www.
man behöver inte mkt, och jag vet inte vad som gjorde att det blev som det blev men det är så sjukt fint och nice.
crime citi life.
i hennes små skor fick vi båda leva, min älskling och jag
ok. nu är det uppstyrt iaf. csn lucifer itself.
det är ju rätt bra att veta varför man går på knäna.
detta ältande.
jag kommer ta mig igenom det här.
HINTS
vilandet går framåt. om än jag är obota trött och försöker tända cigg som jag inte ens har i handen så känner jag mig lite lugnare nu iaf. tar till en flykt till gbg och min bästis imorgon.
ska glida omkring i orange huva och klappa pånis. fy satan vad nice.
gårdagen och dagen idag har varit riktigt trevlig.
har de senaste dagarna roat mig med typ förlora i klädpoker, draw something, solkatter, kaffe, ligga i säng, ligga på spikmatta, försökt skate:a, påbörjat enkel tröja. etc.
och som teh master of pastasallad åt jag mig precis riktigt jävla mätt.
mkt bra. har dock brytit löftet till käftis ang bubbelvattnet, redan druckit en ramlösa.
vi lever alla med känslan av att falla
väggen är en hårsmån ifrån mig. nosar på den. sista uthumpet för ett tag för min del.
sen ska jag vila. jag måste. var längesedan jag var såhär pajj psykiskt och fysiskt.
kroppen är lealös och jag har inget minne, paniken i halsen och benen är gele.
jag måste vila och stanna och reda ut detta innan jag krashar ännu mera.
och som vanligt undrar man hur man hur man hamnade här, även jag.
men jag har älskvärda nära och kära. nog ställer jag mig upp från detta, det tar väll bara lite tid.
efter detta uthump trycker jag på paus en vecka framöver.
arbetardottern har trampat för djupt i klaveret, men man skottar sig upp.
nu ska jag måla naglarna.
lys upp mig som en stjärna.
och nu är upphägningen färdig. det känns fantastiskt.
skönt att vara back i crime city även om sthlm var roligt och träffa fina kompisar från förr.
vad som inte är fantastiskt är min förbannade ågren, dags att styra upp denna remissen och sluta kröka så förbannat. 2012 var ju året jag skulle börja må bättre.
vilket jag gör stundtals, allt har sin tid helt enkelt.
lys upp mig som en stjärna. de vassaste kindbenen i världen hannah di.
invinsible you cant catch us
efter gårdagens ågren meltdown känner jag mig inte lika shaky idag.
kvällen avslutades med i goda liebes lag i min säng och kvällsnytt.
lite resfeber men är ändå peppad ! nu kör vi.
tiden går så fort, känns som om man precis började konstrurera dekoren.
och nu ska det upp och några dagar i huvudstaden.
har hunnit med massa idag och nu ska jag bara slänga ner lite shit i ryggan och ta ett bad och dricka mkt vatten.
vatten är mitt nya svarta.
#shewood
seeing spirals.
när man känner och läser in för mkt för sitt eget bästa, skjuter man upp besluten.
med all rätt.
jag är tillbaka på fredag.
en sida tänker att vi borde styrt upp slagborren idag och hyllor, en annan låter det gå.
det blir så bra så.
nä, kliande käkben,jos och cigg.
det kliar i käkstrukturen,jag fattar inte vad som händer.
och vi är nog värda varenda ljus, varenda sten, varenda minut,varenda allt.
jag älskar dig. det har du nog alltid vetat.
men helvette vad fort det går nu. och vad hände?
on my mind
sjukt kreativ på min lediga dag, men nu ska jag hoppa in i dushen och sen enbart dricka jos.
#sovjet och typsnitt #rymdfarkoster #stålvajrar, ljus och broar # magneter
#somebodyiusedtoknow
jag orkar inte, jag orkar verkligen inte.
det finns ju inget kvar trots denna fina kväll.
det är bara nog nu.
och apehx twin
12 g idag igen, men nu sitter det fan.
formspråk och dynamik, så jävla roligt.
trots att man sitter och skelar av trötthet är jag nöjd.
Och nu är jag hemma och har dille och myser över fula skeva skor, typ slingbacks, dricker ett glas rött och lyssnar apehx twin.
cest la vie.
